always go down with a BANG

Såhär ser det ut när jag röker, det är en vy att dö för. Vintern är här. Med det följer
storm, kyla och snöblåst. Och det är hela poängen med vintern, ingen jäkla
novemberkyla, med regn och rusk, utan råa brutala minusgrader, så man får
rosiga kinder och knallröd näsa. Åh, jag ska göra en snöängel imorgon. Det får
bli dagens produktiva gärning.

Jag är melankolisk, minst sagt. Lyssnar på Anna, hon säger, my heart still beats for you, after all, it's always you, I come back to, I come back to you. Jag vet, Anna vännen. Det känns tungt idag. Idag känns det som mitt livs sämsta beslut. Men jag är bara nitton, får jag påminna mig själv, det kommer fler dåliga beslut, som kommer vara sämre än dessa. Om ett år känns det bättre. Imorgon känns det bättre. Fan, det kanske känns bättre om några minuter. Men det tror jag inte. Benknäckaren sade en bra sak idag, han sade att jag ska vara tacksam att det gör så ont, för det finns människor som bara kommer över det. Och det finner jag ändå en tröst i. My heart still beats for you. Och då känns det inte så dumt att gråta till Annas sånger. Inte alls.

O&O.