ONE DAY LIKE THIS
Summering av dagen;
1. Snor. Väldigt mycket snor. En hel snorinvasion, skulle man kunna uttrycka det.
2. Indisk hämtmat. Väldigt mycket ätande.
3. Jobba över. En ändlös ström av jobb. Så fort jag blivit klar med ett jobb trillar det in tre nya. Vilket är bra, för om det sinar så betyder det att jag inte behövs längre, och då är jag arbetslös igen, och då kommer jag blir galen och tugga på möblerna av desperation. Arbetslöshet är en enda lång tråkig söndag. Och vi vet alla att helger inte är min grej.
4. Byta lakan. Och det är en ganska tråkig sak, men om man tänker på hur mysigt det kommer bli att lägga sig i helt nytvättade lakan som luktar skrynkelfritt, så är det värt det. + att jag bytte till mitt muffinsörngott. Åh det finns inte ord för hur mycket jag älskar det örngottet. Jag ska fotografera det, annars inser man inte dess storhet. Och jag har också lärt mig hur sjukt trevligt det är att sova i ett tunnt litet linne, som sitter åt, istället för bylsiga t-shirts. Lite kvinno-poäng där faktiskt, men det är verkligen att rekommendera. Om det sitter åt lite så känner man sig trygg, nästan lite som att någonting håller om en. Patetiskt? Kanske, men å andra sidan sover jag också med Picke, mitt pojkvänssubstitut, ett kramdjur från IKEA som pappa köpte åt mig när jag blev tillsammans med Pojken, som jag kunde krama när jag skulle sova, och han inte var där. Nu har jag inte haft någon att krypa ihop bredvid på väldigt länge, så stackars Picke har ett ÄNNU större hål i fluffet på magen, för jag har kramat honom för hårt i sömnen. Inte lätt att vara kramdjur.
Och det var det. En lång, men händelselös dag. Den har mest bestått av att snyta sig och försöka att inte dö av trötthet. Jag får inte blir sjuk(are) just nu, för då blir jag lynchad. Alltså sitter jag och peppar mig själv med fraser som "det kunde vart värre, du kunde haft en aggressiv cancertumör i hjärnan" blandat med "jag vet att det är synd om dig, men tänk på all julledighet du kan ta ut med all övertid" och "ge inte upp kroppen, jag behöver dig!". Så jag lyssnar på Snow Patrol - Run, och tycker synd om mig själv. Är det Glee ikväll eller har jag bara intalat mig själv detta hela dagen för att orka fortsätta? Då blir jag verkligen ledsen. Snälla tv-gud, låt det vara Glee ikväll, annars börjar jag tugga på möblerna. Nu ska jag fota muffinskudden.
OVER AND OUT.
1. Snor. Väldigt mycket snor. En hel snorinvasion, skulle man kunna uttrycka det.
2. Indisk hämtmat. Väldigt mycket ätande.
3. Jobba över. En ändlös ström av jobb. Så fort jag blivit klar med ett jobb trillar det in tre nya. Vilket är bra, för om det sinar så betyder det att jag inte behövs längre, och då är jag arbetslös igen, och då kommer jag blir galen och tugga på möblerna av desperation. Arbetslöshet är en enda lång tråkig söndag. Och vi vet alla att helger inte är min grej.
4. Byta lakan. Och det är en ganska tråkig sak, men om man tänker på hur mysigt det kommer bli att lägga sig i helt nytvättade lakan som luktar skrynkelfritt, så är det värt det. + att jag bytte till mitt muffinsörngott. Åh det finns inte ord för hur mycket jag älskar det örngottet. Jag ska fotografera det, annars inser man inte dess storhet. Och jag har också lärt mig hur sjukt trevligt det är att sova i ett tunnt litet linne, som sitter åt, istället för bylsiga t-shirts. Lite kvinno-poäng där faktiskt, men det är verkligen att rekommendera. Om det sitter åt lite så känner man sig trygg, nästan lite som att någonting håller om en. Patetiskt? Kanske, men å andra sidan sover jag också med Picke, mitt pojkvänssubstitut, ett kramdjur från IKEA som pappa köpte åt mig när jag blev tillsammans med Pojken, som jag kunde krama när jag skulle sova, och han inte var där. Nu har jag inte haft någon att krypa ihop bredvid på väldigt länge, så stackars Picke har ett ÄNNU större hål i fluffet på magen, för jag har kramat honom för hårt i sömnen. Inte lätt att vara kramdjur.
Och det var det. En lång, men händelselös dag. Den har mest bestått av att snyta sig och försöka att inte dö av trötthet. Jag får inte blir sjuk(are) just nu, för då blir jag lynchad. Alltså sitter jag och peppar mig själv med fraser som "det kunde vart värre, du kunde haft en aggressiv cancertumör i hjärnan" blandat med "jag vet att det är synd om dig, men tänk på all julledighet du kan ta ut med all övertid" och "ge inte upp kroppen, jag behöver dig!". Så jag lyssnar på Snow Patrol - Run, och tycker synd om mig själv. Är det Glee ikväll eller har jag bara intalat mig själv detta hela dagen för att orka fortsätta? Då blir jag verkligen ledsen. Snälla tv-gud, låt det vara Glee ikväll, annars börjar jag tugga på möblerna. Nu ska jag fota muffinskudden.
OVER AND OUT.
Kommentarer
Trackback
