always go down with a BANG

Så, julafton är över, man borde väl förklara varför den var awsome, för det var den verkligen! Dels var den grym för att människorna var sköna. Det hände inte så mycket, vi åt mest faktiskt. Sen är man ju konsument, så det är klart man blir glad av prylar. Och jag blev verkligen rörd av vissa saker. Amerikanskans brythjärta tillexempel. Och att mormor hade hört att jag ville ha en gubbkeps och så hade hon gått och köpt en, och liksom letat efter en som skulle passa. Och att mamma och pappa hade köpt en handduk med mina initialer inbroderade. Och att Fniss hade köpt ett spel som jag har velat ha jättelänge. Och En bok som är bas till en film som jag älskar, och en massa sånna saker som man bara blir helt gosig i hjärtat av. Och Hattens lappgömma, som ledde till en påtår och en superfin hårdekoration. Sånna saker där tanken betyder så mycket mer än själva saken. Det är en bra julklapp det.

Och nu sitter jag här i grottan med en katt på hatthyllan, och en katt som kryper omkring i mitt knä och vill trampa på tangentbordet, slicka på mina fingrar och gosa sig mot min kind samtidigt. Det är fullt liv här. Och nu hoppade Sture ned från hatthyllan och upp på köksbordet för att nosa lite på målardukarna jag lagt där. Så vad gör man ensam i en lägenhet klockan halv fyra på juldagen? Man bäddar i sängen kanske. Och tar sig ett bad. Möjligheterna är oändliga. Om jag så vill kan jag hoppa omkring naken här till ljuva toner av Daft Punk. Men så kul ska vi inte ha det. Först och främst ska här bäddas. Och gosas med katter. Jag är verkligen glad att internet fungerar iallafall, grottan har nät. Fast täckning på mobilen har den fortfarande inte. Men man kan inte få allt här i världen.
Mot oändligheten! Over&Out.