I WISH I WAS SOMEONE BETTER
Gårdagen spenderades med kravlöst sällskap, fika och pizza. Köpte en film också, min favoritregissörs son har debuterat för några månader sedan, Goro Miyazaki, och vi var ändå inne på Science Fiction-bokhandeln, så jag kunde lika gärna köpa filmen. Har sparat den till ikväll. Måste ha något att se fram mot. Det är fördmodligen i samma stil som sin pappas filmer, fyllda av episka slag, romantik, sorg, vänskap och magi. Hurra för Ghibli Studios, skaparna av dom BÄSTA mysfilmer som finns. Alltid mysiga slut, alltid det goda som vinner, alltid fulla av kärlek och alltid vackert tecknade.
Dagens lördagsfin såg ut såhär; Den Perfekta Kjolen, en svart långärmad tshirt under en söt beige topp, randiga grå strumpbyxor, svarta grodprins-sockar, BullHead-skorna och en massa ostyrigt hår. Locktången fick komma fram. Fikade med X för att hjälpa honom lite med den emationella biten. Svårt. Vissa människor tenderar att se pedantiskt på känslor. Känslor är inte pedantiska, känslor kan inte bestämmas eller styras. Jag blir ledsen i hjärtat av människor som försöker styra och kontrollera allt omkring sig. Det är inte bra. Allt kan inte beräknas, allt ska inte beräknas. Det är inte okej att beräkna vissa saker. Antar att jag aldrig kommer komma över att han beräknade mig, att jag blev en bit i hans logiska pussel. Jag var rätt häst att satsa på. Kan man komma över det? Kanske. Jag bryr mig inte längre, men det är ändå min första kärlek. Det var trevlig att träffa honom iallafall. Även om han fortsätter beräkna och förstöra för sig själv. Hurra för självdestruktiva människor och mönster. Känns det igen kanske?
Men, nu ska jag med mamma och lämna tillbaka en grej i skärholmen. Hon är rätt ledsen över att ha köpt fel prylar. Sen blir det nog film i min ensamhet. Längtar faktiskt.
Over&Out.
Dagens lördagsfin såg ut såhär; Den Perfekta Kjolen, en svart långärmad tshirt under en söt beige topp, randiga grå strumpbyxor, svarta grodprins-sockar, BullHead-skorna och en massa ostyrigt hår. Locktången fick komma fram. Fikade med X för att hjälpa honom lite med den emationella biten. Svårt. Vissa människor tenderar att se pedantiskt på känslor. Känslor är inte pedantiska, känslor kan inte bestämmas eller styras. Jag blir ledsen i hjärtat av människor som försöker styra och kontrollera allt omkring sig. Det är inte bra. Allt kan inte beräknas, allt ska inte beräknas. Det är inte okej att beräkna vissa saker. Antar att jag aldrig kommer komma över att han beräknade mig, att jag blev en bit i hans logiska pussel. Jag var rätt häst att satsa på. Kan man komma över det? Kanske. Jag bryr mig inte längre, men det är ändå min första kärlek. Det var trevlig att träffa honom iallafall. Även om han fortsätter beräkna och förstöra för sig själv. Hurra för självdestruktiva människor och mönster. Känns det igen kanske?
Men, nu ska jag med mamma och lämna tillbaka en grej i skärholmen. Hon är rätt ledsen över att ha köpt fel prylar. Sen blir det nog film i min ensamhet. Längtar faktiskt.
Over&Out.
Kommentarer
Trackback