CYANIDE

Idag hände tre saker värda att nämna. Tre livsomvälvande avbrott i mina maniska rutiner.

 

För det första så hade någon stulit vår askkopp på jobbet. Jag och Lilla Pojken tog hårt på förlusten. Vår älskade colaburk är borta för alltid. Må det regna ruttna ägg i huvudet på den som tjyvade vår burk.

 

För det andra så satte jag i mig kopiösa mängder fritterade vårrullar till lunch. Efter att ha ätit en hel påse hade jag fortfarande något slags odefinierbart hål någonstans i kroppen, så jag tryckte i mig en påse nachochips också. Sen mådde jag illa. Men gott var det.

 

Det tredje som hände var att jag blev helt fruktansvärt arg. Kände ungefär en timme innan det kom att jag hade ett riktigt psykbryt på gång. Borde ha hört varningsklockorna redan när Hatten och Fniss funderade på att baka. Kakor blir väl alla glada av, men jag kände mig illamående av tanken. Nu i efterhand skulle jag kunna dra en paralell mellan det och min något överdrivna lunch, men ändå. Så i alla fall så blev jag omotiverat förbannad. Istället för att hugga ihjäl någon med en ispicka, så städade jag toaletten. Handfat, toa, spegel, bänkarna, allt i en rasande fart. Det hjälpte inte speciellt. Så jag släpade bryskt upp dammsugaren och gick lös på mitt sovrum. I blint raseri gick jag igenom dom hörn jag inte rört på flera månader, där damråttorna växt sig stora som terriers, och utplånade säkert ett antal nya djurarter som fått mutera i lugn och ro. Bytte lakan, hängde ut täcket på vädring, torkade, plockade, slängde in en massa skit i garderoberna. Kände mig förödmjukad, lättlurad, nedtryckt, ledsen, förtvivlad, <lägg in valfri favoritkänsla>. Blev så arg att jag rev ned min affisch på Depp. Drog ned Master Chief också, men han ska få komma upp igen när jag lugnat mig. Orkar inte med männen i mitt liv just nu. Men Master Chief tar jag alltid tillbaka, hur illa han än betett sig. Depp har däremot sina dagar räknade. Nålade upp en Sivletto-affisch istället, femtiotals-grabb på motorcykel i retrostil. Bättre. Som alla raserianfall så går dom över lika snabbt som dom kommer, oftast i den stund man inser vad det är man är arg på. Nu är jag bara hemskt trött.

Ska läsa lite i min nya bok, försöka att inte somna innan maten.
Over&Out.


Kommentarer
Postat av: nikköööö

Arg på mig? :(

2009-10-16 @ 06:02:03

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0