MAP OF THE PROBLEMATIQUE
Vaknade, insåg; detta är en riktigt jävla måndag (läs: Dag Där Allt som Kan Gå Fel, Går Fel). I ett lätt psykostiskt tillstånd släpade jag mig ner efter att ha dragit ut på det så länge som möjligt, lyckades hitta kaffekokaren och få i mig både kaffe och en cigarett. Efter det kunde jag kommunicera någorlunda. På jobbet började jag snörvla som ett djur, det finns uppenbarligen en bug i min näsa, den tänkte; "jag tror jag ska börja rinna helt utan anledning, känns som en bra idé." Tack och lov gick det över efter en cigarett till. Fick en snygg burn av Lilla Pojken, charmerande som få, som påpekade att jag rökte så långsamt för jag babblade hela tiden. Hämnd utlovas. Så började hela måndagsfasonerna. Av någon anledning blev hela jag elektriskt laddad, och vad jag än tog i utsöndrade det el nog att frittera en hamster. Tappade saker hit och dit och lyckades slänga en varm krona på mig själv genom stöten av ena ugnen. En snäll själ tipsade om att det funkade att sitta på handdukar. Misstänker att det är ett practical joke. Så lätt ska det inte gå! Dessutom är electro det senaste. Den som verkligen vill sticka ut ur mängden och ta det här med sparkling skin till en ny level, den vet att det är inne att vara elektrisk.
Så när lunchen var konsumerad nappade Hatten på att snoka runt lite i staden, leta efter skivor och prylar. När jag går ned i tunnelbanan står skylten på 1 min, passerar spärrarna, ned för rulltrappan, kommer till plattformen, skylten står på ELVA minuter. Jag blir galen. Utbrister <censur> och kastar mig demonstrativt ned på en bänk. Pappan med barn som sitter bredvid kastar en orolig blick. Anstränger mig för att inte se ut som en massmördare och ler lite ansträngt, tänker; "lugnt, det är faktiskt det senaste att svära offentligt inför småbarn". Han lugnar sig.
Möter Hatten på centralen, känner mig lite dum, han har väntat rätt länge. Ger honom en fin present som kompensation, han är på förstasidan på Söderort. Han och Einstein svarar på en fråga om mat. Hatten säger "Jag kryddar med kanel och oregano." Einstein påpekar att man måste ha olika grönsaker om man ska äta taco. Bilderna är lysande, dom ser bindgalna ut. Som ett par hjärntvättade hillbillys. Skrattar så ögonen tåras, Hatten är inte helt nöjd, faktiskt inte alls nöjd med sina 15 min of fame. Märkligt... Vi köper skivor (jag köper skivor, Hatten suckar), vi köper smink (jag köper smink, Hatten suckar) och vi fikar på Waynes. Jag inser att han är min nya shoppingpartner, perfekt att ha med, klagar bara lite, säger "snyggt" till allt jag gillar och "hm" till det jag är missnöjd med. Heterosexuella manliga shoppingkompisar är ovanligt, men ett måste för den medvetne urbana människan.
Det Senaste. (till höger; min gode vän Hatten, med sin hatt)
Kvällens mål är att duscha och prova nya kajalen, och äta pankaka förståss!
Over&Out