always go down with a BANG

En muslimsk man har sprängt sig själv i luften.
Såhär är det, och tyvärr är det oåterkalleligt.
Men.
Plötsligt har vi rasister som säger; vad var det jag sade?
Rasister som säger; såhär går det om vi släpper in dom.
Rasister som står och gapar om muslimer hit och muslimer dit.

Nu ska jag meddela en sak.
En person dog i vår första terrorattack.
Terroristen själv. Det är tragiskt, att en människa dog.
Oavsett hur vilseledd och hjärntvättad han må ha varit.
En person.

För det hör jag fler och fler rösten som dömmer
alla muslimer. För en man. En kille.
En kille står tydligen för en kvarts miljon svenskar
(ja, vi bor alla i Sverige, då är vi Svenskar, simple as that).
En kille för ett helt jävla folk.
Då säger vi såhär.

Har ni glömt;

att den 19 Maj 2003 gick Åkerhovsmannen berserk.
Utanför tunnelbanan högg han ihjäl en man med ett järnspett
och skadade flera andra. Han högg ihjäl en liten pensionär.
Är han Sverige då? Är han alla Svenskar?

Har ni glömt att den 31 Maj samma år körde en Man över 18 personer på
västerlånggatan. Han mejade ner 18 människor.
En man. En Svensk jävla man gjorde det. Terrordåd? Nej, för han var ju inte invandrare.
Då är det bara helt vanlig galenskap.

25 Januari 2007 mördade en man 8-åriga Tobias,
när han är påväg hem från skolan.
Minns ni det?
Minns vi det?

Klart vi inte gör.
Det är bara namn.
Svenska namn och svenska mördare.
Inget vi minns.
Inget vi är rädda för.
Bara vanliga galningar.

Men såhär är det;
Majoriteten av alla brott som begås i Sverige är av svenska män.
Svenska män mördar, våldtar, spränger, mejar ner och hugger ihjäl.
Jag ser gärna att vi kastar ut dom istället.
För jag är jävligt mycket mer rädd för galna män,
än nån sketen självmordsbombare som inte ens kan göra en stabil rörbomb.

Men det är kanske bara jag.