always go down with a BANG

Om det är på det vis att det finns en halv tårta, och den måste slängas om den inte äts upp, då äter man upp den. Trodde jag. Men nu ger jag upp! Fyra bitar, REJÄLA bitar, det är vad jag klarar av efter en lunch. Det är hårt liv jag lever, som jobbar över i en halvtimme och spenderar resten av eftermiddagen att äta upp labbets tårta. Helt slut är jag. Jag som räknade mig själv som en ganska begåvad tårtätare, måste nog erkänna mig besegrad. Börjar bli snurrig av all maripan.

Nu ska jag träffa mormodern, för vi ska handla i Liljeholmen och, gud förbjude, fika. Måste jag trycka i mig en bit till så kräks jag. Men något måste man ju göra om ens pojkvän inte kommer upp den här helgen heller. Då måste man göra sånt som att äta tills man kräks. Japp, så är det.