always go down with a BANG

Kändes deppigt. Ni får en dagens outfit.
Kaffe; någon gammal trasa från garderoben
Duk; spets, var väl inne någon gång på 1800-talet, men det är hett igen!
Tårta; en stilren klassiker, alltid hetast på festen i en sådan blåsa!
Sked; Halv.
Servett; helt rätt just nu.
Kaffekoppar; min ögonsten. Min studentpresent. Mitt allt. "Berså", alltid ett säkert kort!

Chingeling.

Idag hade Amerikanskan poängjakt med skolan. Om en vecka springer hon ut, och den klass som samlade mest poäng under jakten får springa ut först. Deras klass var utklädd till zombies, och gjorde saker som; äta mask, dricka 26 råa ägg, bada i dammen, hålla föredrag om relativitetsteorin, muta domaren, hålla yogapass för random människor, starta allsång i huddinge centrum, sitta i en kartong, sjunga pokémonsången samtidigt som man dansar i ring, äta syrsa (stackars syrsa), sätta cowboyhatt på get, köpa en kubansk cigarr, äta myror (stackars myror), ha dansbattle på torget, och en massa sånna knäppsaker.

Idag grät jag. Man kanske tror att jag inte bryr mig om folk. För jag beter mig som ett arsel mest hela tiden, och aldrig visar några känslor. Men jag bryr mig om så många. Ni vet det bara inte. Sånt säger inte jag, sånt visar inte jag, och om jag gråter, så gråter jag bland människor som inte känner mig, och som aldrig kan skvallra; TITTA, HON KÄNNER, HON KAN SKADAS. Det där med känslor, det trycker jag helst in längst in i kroppen, och när det gör ont, så sätter jag händerna för ögonen och låtsas att ingenting är verkligt. Det är mörkt och tryggt under händerna och ingen är där, där finns inget. Bara mörker.
Men idag grät jag. Den Kloka Människan började krama mig och då grät jag. För det är skit. Det är så jävligt så inte ens mörker kan ta bort. För det är inte i mig det gör ont. Och då blir allt så mycket svårare att ignorera.

Jag hade tänkt skriva om det här. Om att jag gav min mamma en vattenkanna i morsdagspresent, och hur glad hon blev. Jag hade tänkt skriva om hur hon hoppade upp och kramade mig, och ville prov-vattna den med en gång. Jag hade tänkt skriva om hur vi bakade britatårta, och hur gott det blev med jordgubbar och grädde. Jag hade tänkt skriva om när vi skrämde livet ur Amerikanskan, hur kul det var och hur paranoid hon blev. Jag hade tänkt skriva om att farmor var här, att vi åt kakor, att jag drack vin till maten, att jag fick en cykel, att det här egentligen var en otroligt bra söndag.
Men.
Allt det bleknar liksom bort mot det som sker imorgon.
Imorgon ska en liten tjej göra något väldigt stort.
Imorgon kommer någon, som förtjänar så mycket bättre, att råka illa ut.
Och vem fan bryr sig egentligen om ifall jag drack vin till maten.
Imorgon håller jag fingrar och tår för en modig brud. Jag förväntar mig att alla andra gör detsamma.

Jag och mami var på IKEA idag istället. Man kan fråga sig varför, vi var båda trötta och ledsna. Det började med att jag brast i gråt. Då började hon också gråta. Så pratade vi, och jag stoppade in ledsamheten långt in igen, och så gjorde vi roliga saker istället. Så går det till, när två hysterikor tar pick och pack och köper en halv lägenhet.

Nu har jag uträttat en del prylar. Nu är jag redo att gå hem och sova bort hela helgen. Det är fasen inte lätt att vara sömnlös. Jag är superdupertrött på kvällen, och säger godnatt till Pojken min och känner hur jag håller på att somna. Och sen ligger jag så i två timmar. Den sista tröskeln kommer jag liksom inte över. Då blir man såhär. En trött sur liten bitch. Men man får försöka vara glad. Imorgon ska jag till IKEA och köpa sängstomme. Det blir kul, jag tycker om IKEA, det är lika naturligt för mig att man köper sina möbler på IKEA, som att man dricker vatten när man är törstig. Dom har liksom allt. Snyggt, billigt, håller bra. Ni kan ju tycka jag är tacky, men IKEA i mitt hjärta, så är det bara.

Dagens outfit;
Rosa-och-gulprickigt hårband; gammal skit. Apful.
Orange-gul-rödfrisyr; 95 spänn på Åhléns. Men framförallt en ovärdelig självironi.
Snickarbyxor; fortfarande avklippta.
Örhänge; det enda fina idag. En liten robot från Queen of Kitsch.

Foto; Happystore.se, förlåt happystore, för mitt hajjakkande!

Sånnahära. Fast mina har rosa hjärtan istället för röda. Rekomenderas starkt för dom som känner att dom har en tråkig stil och vill piffa upp kontorskläderna. Eller för sådana med fula hårband och orange hår. Eller för robotmammor och robotpappor som inte kan få egna robotbebisar.
Över&Ut.

Det slog mig alldeles nyss, när jag pratade i telefon med mormor,
att min baby flyttar för min skull.
På riktigt. Han flyttar nu.
Och han är inte säker
han vet inte hur det ska gå
han har inga vänner
han har inget jobb inga pengar ingen säkerhet ingen mamma eller pappa ingen som han kan be om hjälp ingen bästa kompis ingen lillasyster, ingenting som han kan hålla sig i.
Men han gör det ändå.
Han är rädd och ensam men han gör det ändå.
För han älskar mig.
Det är riktigt mod.

Han är så fin så man blir tårögd,
min lilla chipsknaprande pojke.

Nu jädrans ska jag få mitt linne klart, fram med strykjärnet och så kör vi!
Japp. Såhär såg tvsoffan ut igårkväll. Puss och kram.

Lyssnar på Promoe och deppar lite. Det går över, men just nu är jag trött och ledsen. Dåliga saker händer fina människor hela tiden. Och man borde tänka att; det är som det ska vara. Saker händer för att dom händer, inte för att det är ödet, eller slumpen, utan för att dom händer. Då ska det vara så.

Det förändrar inte det faktum att det är förjävligt.
Skratta och gråt och lek och skutta och sjung och prata och älska och hata och sakna och knulla och leta och vänta och hitta och lev. Imorgon finns vi inte mer.

Såhär skulle det bli.



Ungefär här insåg jag att det gick åt ett annat håll.



Inte direkt vah?

Men men, tur att man är alternativ. Cingaching.

Jag och Fniss har vart i skäris och handlat. Han fick en basketboll i födelsedagspresent, och så lovade jag att vi skulle åka och köpa basketshorts/linne till honom, så han fick välja själv. Det blev vita adidas, och sen slängde jag in ett par Victory skateskor också, dom var billigare än shortsen. Han ser classy ut, som fan. Ska försöka smygfotografera honom så ni kan se, men han är en hal jäkel.

Öl, vin, cigg, musik, gott sällskap och lördagskväll i Björnlunda. Vad mer behövs sägas? Jag somnade glad och packad och vaknade med sprängande huvudvärk, på golvet i Batmans rum, väckt av en hysterisk kvinna som missat en av de tre bussar som går på lördagarna, med uppenbar brist på täcke, och en värk i kroppen som tydde på att jag sovit i samma fosterställning hela natten. Jag tycker det syns.



Är man sugen på snusk kan man alltid titta i Batmans skafferi.



Batman. Nyvaken, och med eventuella kvarglömda promille i kroppen.

Nu ska jag krypa in under en filt och bara dega. Min hjärna har förvandlats till potatismos. Jag behöver en kram och några liter vatten. Jag vill ha min baby. Eller Vita Daniel. Eller Picke. Picke får det nog bli.
O&O.

Ja för den som undrar varför jag glömt bort att blogga så är svaret detta! Det har inhandlats en Fatboy. Herreminje nu kommer inget någonsin bli gjort. Tack och lov så regnar det idag. Annars hade jag gungat och gungat och gungat tills jag kräkts. Hängmattor alltså. Det är grejer.
O&O.

Idag fyller Fniss år. 22. Gammal storebror. Så ikväll blir det öl på stan med folket, och innan dess en fest med en av våra tandläkare. Jisses.

Idag fick jag veta att min vän ska gifta sig. Av sådant blir man lycklig i hjärtat. Det var inte så mycket att komma med, att man skulle flytta ihop, när man har giftemål att slåss mot. Men han blev alldeles skuttig ändå. Det var lite sött. Man får väl trösta sig med att det skiljer mer eller mindre trettio år mellan oss. Det känns naturligt att han blir gift först. Jag blev lovad recept på billig italiensk mat, och fotografier från hela spektaklet. Jag lovad att han fick komma på inflyttningsfesten.

Dagens produktiva handling;
Skrev klart pianot till låten.

Dagens fundering;
Syns det på mig när jag tänker på sex? Jag har en obehaglig känsla av att det gör det.

Dagens Åh-nej-inte-nu-igen;
Satte mig längst in i ett fyramannasäte på bussen, en grupp med ungdomar tyckte att platserna runt mig var dom enda lediga på bussen (det var dom inte), sätter sig, börjar äta yoghurt så det stänker, skriker i telefoner, är allmänt jobbiga. Så är det såklart en förbannad gammal klasskompis från typ tio år sedan. Hon ser på mig och jag ser att hon vet vem jag är, och hon får en min av lite lätt avsmak. När jag gick av vände dom sig genast mot varandra och började viska. Det är på många sätt förödmjukande, att man ska kunna bli kränkt av något som inte vart aktuellt på så många år. Man blir ändå ledsen.

Men det gör inget. När vi andra växte på längden, växte hon på bredden. SMÄCK!



Cranky baby vill inte bli pussad. Har han ett val? NEJ!
O&O.

Såhär ser test nr 1 med ritskärmen ut. Mest ett prov på hur allt fungerar. Jag ger den fem tummar upp! Tryckfunktionen är superb, känsligheten är reglerbar, precisionen är över förväntan, och känslan, oooh den ljuva känslan, ja det är nästan så man kommer lite.

Vi var över i lägenheten och kollade runt, det är så fint. Kommer kännas tryggt att bo där. Nära till allt, och om man får slut på pengar kan man cykla hem och äta middag hos folket. Sweet life, here I come!

Här sitter jag med min fina fina FINA ritskärm. Notera att jag skrev SKÄRM. För nu fungerar allt, pennor, kablar och knappar. Jag har en skärm. Man ritar direkt på skärmen, och whoopsie så kommer det upp där! Teknikens fucking under!

Detta firar vi med en bild jag ritade, som jag ska trycka på ett linne, så snart nya bläckpatroner är kirrade. Vad tycks?

Och ja, jag har taggat tåget. Och ja, pojken min, det står för Smulan.
Puss på er, idag har vi bestämt att det är sommar i Sthlm.

52 mil senare är jag ganska trött. Nu ska det lagas mat och packas upp, och allergichocken har gjort mig rätt seg i huvudet. Snor, snor och åter snor.

Så vad har hänt? Man har suttit i en stuga och spelat yatzy, planerat om man ska köpa en soffa eller ett par gardiner, man undrar hur det kommer kännas att bo med någon man tycker jättemassa om, man tar fåniga bilder och slåss när man röker och går ut med hunden i ösregn, med trilsk hund och trilsk pojkvän på släptåg. Man ska snart krypa ned i sängen med en varm typ och sova gott som attan, eftersom att ögonlocken håller på att falla ned stup i ett. Och snart kommer han inte vara 52 mil bort hela tiden. Han kommer vara ett par steg bort, diskandes disk eller lagandes mat, eller tittandes på tv. En bra tanke.

Min baby tjatar på att jag ska smaka nån slags wasabiärta, vad tycker vi om det? ILLA ILLA! Och illa smakade det.

Dagens produktiva handling;
1. Åka 52 mil.
2. Äta wasabiärta.
3. Slå in en wokpanna i prickigt presentpapper.

Dagens woho;
LillNicke har en ny bil. Typ.

Dagens citat;
"MEH, ä inte dagens woho att du är med MIG?!?!?!?!"

O&O.

Blir galen utan en dator. Snart stryper jag någon. Behöver mitt ps och min platta och min blogg och läsa bloggar och och och. SNÄLLA GUD GE MIG EN DATOR SOM FUNKAR SNART AMEN.

Baby-Fenix är i stan. Vi har gjort stan. Vi åt blåbärspaj och spatserade runt på söders sexshoppar. Nu ska jag slänga i mig lunch och träffa honom i skärholmen. Snart åker han hem. Snart åker jag bort. Snart snart.

Over&Out.

Planerna ikväll? Beställa hem pizza (fortfarande helt underbart för en stockholmare, man gör bara inte sånt i sthlm, men här i Halmstad är det fullt normalt att beställa hemkörning) sitta och kramas i nya sängen och titta på Avatar (kommer grina fullt ös, nu har jag sett den en gång, då kan man unna sig att grina lite). Kanske övertalar jag Pojken min att ta någon bild på min avsaknad av hår på huvudet, så ni kan se härligheten. Min dator hemma har pajat, det var därför ni inte fick någon på studs. Säkringen i grafikkortet har lekt pyroman, så skärmen har totaldisco i pride-färger. En gayskärm, det är vad jag har.

Påminn mig att lägga upp en bild på babys skägg sen också, han ser ut som en söt liten luffare!
ChingaCHING

Idag fick vi en Ikeasäng levererad. Den är stor. Den är väldigt stor. 120. Det är ganska tungt om man har en trasig axel. Då är 120 lite väl stort. Men nu när den är på plats så är det riktigt fint. Folk slogs som vildkatter när sängen skulle på plats. Ikeamonteringar tar fram det sämsta i människor. Folk skriker. Folk svär. Folk önskar att dom aldrig köpte den förbannade Ikea-drömmen.

Snart ska vi nog in till stan och äta lunch-middag-whatever. Jag har sminkat mig idag. Helt sjukt!

Ikväll åker jag till Halmstad, idag jobbar jag heltid, igår snaggade jag av halva huvudet, imorgonbitti sover jag gott medan min baby fruktlöst försöker väcka mig och få mig att koka kaffe. En hektisk vecka.

Igår skulle jag, Batman och Lilla Pojken till Gulan. Gudarna var mot oss från början.
1. Det var el-fel i älvsjö på pendeltågslinjen.
2. Bakis-heten slog inte till förrän man satt på tunnelbanan, försent för alvedon.
3. Lilla Pojken kläckte ur sig att Batman inte alls såg ut som en Batman. Aj aj. Arg Batman.
4. Hittade inte Gulan.
5. Hittade Gulan. Gulan stängd.

Så vi åt lunch på Pierrot, och snackade skit. Sen drog Lilla Pojken hem för att sova, och jag och Batman drog hem till henne, fick se hennes omtalade lägenhet vid st:eriksplan. Det växte ett träd på deras balkong. Jag tog ett foto för att jag vet att ni inte kommer tro mig annars.



Jag tog en bild på kvinnan själv också.



Såhär cool ser hon jämt ut. Det är ibland jobbigt att titta på henne, för hon är så otroligt vacker. Vi spelade Orangine, vilket var ganska värdelöst för vi känner varandra bättre än oss själva, så det blev liksom ingen match. Sen åt vi pizza och drack öl och smutskastade våra gamla klasskamrater, hyllade oss själva, och kom fram till att det finns ingen som riktigt tänder på manskroppar egentligen. Det handlar om rörelser, inte om massa.

Och vad gör jag en seg dag som denna? Jag äter frukost på verandan och ska snart hjälpa till att plantera mamma och pappas nya inköp; en magnoliabebis. Älskvärda träd, är vad dom är. En härligt seg söndag!