always go down with a BANG

Ingen Pojke mer. Ensam i en lägenhet som gick från att vara lagom till för stor.

VAD SOM ÄR BRA MED ATT VARA ENSAM;
- Man kan gå på toa med öppen dörr.
- Man kan titta på Top Model utan gnäll.
- Man slipper titta på fotboll och själv gnälla.
- Man röker inte så mycket för det känns kallt att stå där själv.
- Man har så tråkigt så att det tråkiga blir roligt. Som att diska.
- Man har hela sängen för sig själv.

VAD SOM ÄR DÅLIGT MED ATT VARA ENSAM;
- Man har hela sängen för sig själv.
- När det ringer på dörren vågar man inte öppna utifall det är en massmördare.
- Man sover inte för det är för tyst och man önskar grannen kunde kasta dom där förbannade bowlingkloten lite oftare så man visste att man levde åtminstone.
- Man kokar en hel hög makaroner och får slänga allt för man tänkte att man var två.
- Man blir lite glad när man öppnar dörren för man tänker på en hej-hur-var-din-dag-älskling?-kram, men sedan ledsen för där inne finns inget annat än persikofärgade tapeter som tittar tillbaka på en.
- Man orkar inte koka kaffe för bryggaren accepterar inte en singelkopp.


Det är överlag rätt jobbigt i mitt huvud just nu.
För jag vet inte riktigt vad som är hem.
Hem är inte mitt gamla rum hos föräldrarna, med gröna tapeter och blå panel.
Hem är inte ett pedantiskt städat rum i Halmstads förort.
Hem är inte mormors persikofärgade lägenhet.

Ingenstans känns det okej. Inte när jag är ensam.
Home is where your heart is.